Clara Hamell - tjejen med medaljerna

När hon var liten ville hon bli en julgran men har nu bytt ut julgranskulorna mot blanka medaljer och lagerkransar.

Möt Clara Hamell, 28 år, från Akademiska Roddföreningen i Stockholm!

Hur hamnade du med roddsporten, rodd är ändå en väldigt smal sport om man jämför med till exempel fotboll? Hur började din roddkarriär, var det självklart?
Rodd fanns inte ens på kartan under merparten av mitt liv, men jag blev introducerad till sporten när jag började plugga i Paris, hösten 2017.

Det var långt ifrån ”kärlek-vid-första-ögonkastet”, jag tyckte direkt illa om att sitta i en roddbåt (började i en 8+) och var fast besluten att inte fortsätta - det var inte min grej helt enkelt.

Jag kände dock ingen i Paris och mina franskakunskaper var minst sagt knapphändiga, så vad rodden erbjöd (utöver rodd) var tillhörighet i ett lag och det sociala umgänget samt en inkörsport till språket. För att inte nämna att den främsta lockelsen var mängden träning och den mångsidiga träningen som utlovades! Tränaren berättade att utöver rodd (på vattnet och maskin) så inkorporerade man mycket löpning, cykling och styrketräning – träningssätt som jag faktiskt tyckte om att utöva. Det stora pluset för dåtidens Clara var att rodd på vattnet utövades enbart 1gg i veckan, resten av träningen var så kallad ”alternativ träning”.

Det tog mig säkert en åtta månader innan jag faktiskt började tycka om rodd på riktigt och sen dess har jag varit fast. Men min roddsatsning tog inte fart förrän jag var tillbaka på svensk mark hösten 2019 när jag kom till Akademiska RF. Jag hade fram tills dess i princip enbart rott enkelåra i stora båtar med ett kortsiktigt träningsprogram, men när jag kom till ARF så fick jag ett mer strukturerat träningsprogram från klubbens tränare Connla Edwards samt utmaningen att successivt ro i mindre båtar - för att slutligen sätta mig i en singel sommaren 2021.

I somras plockade du hem lagerkransar i både DS 2- och DS 1x samt tog hem en första plats i SM i inomhusrodd tidigare i februari.
Vad tycker du är den trixigaste skillnaden mellan roddmaskin och vattenrodd? Är det så enkelt som det ser ut?
Det största skillnaden mellan roddmaskin och rodd på vattnet är helt klart simultanförmågan att kunna hantera årorna samtidigt som du ska balansera båten och applicera kraft – de två förstnämnda momenten finns inte alls på maskinen. Det är betydligt svårare än vad det låter och ser ut och jag har fortfarande väldigt mycket att lära.

Vad gör du när du inte sitter på roddmaskinen eller ute på vattnet; Pluggar du? Jobbar du?
Jag jobbar som modellutvecklare inom kreditrisk på en bank. Modeller syftar i detta avseende på matematiska/statistiska modeller som beskriver hur bankens kreditportföljer beter sig och kommer bete sig.

Rodd kan ta ju upp en ansenlig tid per dag och vid tävlingar och läger kan hela veckor försvinna. Hur balanserar man det på ett vettigt sätt utan att försumma studier/få sparken?
Frågan bottnar nog i ens definition av ”vettigt”. Vardagen går att få ihop något sånär genom att lägga ett träningspass innan jobbet och ett pass efter jobbet. Är det vettigt att ägna sig uteslutande åt detta? Jag tycker det, men det håller kanske inte alla i min omgivning med om. I veckorna blir det inte så mycket annat än just träning och jobb.

Det är lite mer pyssligt vad gäller läger och tävlingar, men jag har tur nog att ha en chef och arbetsplats som är införstådda i min elitsatsning och hjälper till att få ihop jobb-träningspusslet genom att ta höjd för det i planeringen vad gäller semester samt möjligheten att kunna jobba på distans.

Hur ofta tränar du och vad tränar du då?
Jag tränar ungefär två gånger per dag, vissa dagar en gång och andra dagar tre gånger. Per vecka så ligger jag någonstans mellan 15-18 timmar. Just nu kommer vi från vinterträningen så det har givetvis varit en hel del roddmaskin men också styrketräning, cykel och löpning. Jag är generellt sätt svag för löpning, så jag försöker få in rätt mycket löpning där det passar.

När du tappar motivationen, vad får dig på banan igen?
Vetskapen att om jag inte genomför det planerade träningspasset kommer jag ångra mig/få dåligt samvete. Jag vet att jag alltid mår bättre och är gladare efter ett träningspass vilket ger mig tillräckligt med motivation.

Du plockade hem både guld och silver i SM ute på Magelungen 2022.
Hur gick tankarna innan, under och efter loppet. Hur var det? Hur kändes det? Berätta!
Jag var givetvis nervös inför alla loppen, jag tror det är något man inte undkommer om man är tävlingsmänniska. Jag kände mig dock stark i kroppen inför tävlingshelgen och visste att formmässigt så låg jag bra till – jag var mest nervös över min teknik och huruvida förhållandena skulle vara rimliga eller om det skulle blåsa upp.

Loppet i D2- var superroligt att köra och det kändes som att vi kunde trycka på genom hela loppet. Enkelåra är för övrigt alltid kul att ro, speciellt 2-. Tyvärr så skadade jag mig i axeln under loppet vilket ställde till det för mig i singeln. Jag hade knappa timmen mellan D2- och D1X och hann inte fundera särskilt mycket på min axel däremellan. När jag väl rodde D1X så var jag så full av adrenalin under den första hälften att jag inte märkte av skadan, men den gjorde sig tyvärr ordentligt påmind under andra hälften och jag hade svårt att ro överhuvudtaget mot slutet. Det var då en ren lättnad när jag korsade mållinjen och lyckades hålla undan. Det var en bitterljuv känsla för att vara ärlig – givetvis jätteglad över att ha vunnit men samtidigt besviken över att inte kunna prestera på den nivån som jag vet att jag kunde.

Jag gjorde sen ett försök att på lördagen ro D2X men skadan som jag ådrog mig dagen innan var tyvärr kvar för att stanna. Jag är oerhört glad över att jag och Steffi Renken lyckades ro hem en silvermedalj under dem omständigheterna för efter det loppet tog vi beslutet att sätta punkt för SM-tävlingarna för min del. Jag skulle ha rott i D4X och D4- följande dag men med tanke på min skada så var det inte möjligt.

Sammanfattningsvis en helg med mycket känslor – både bra och dåliga!

Vilken är ditt bästa tävlingsminne?
Mitt bästa minne är nog mitt och Anna-Luisa Volks silver i D2X 2021. Det var min första SM-tävling och jag var supernervös. Det blåste väldigt mycket under de här tävlingarna men det bekom inte Anna-Luisa alls, hon var verkligen lugnet i stormen. Ett första mästerskap är alltid häftigt, speciellt som när man får ta medalj och känna att all träning och tid har gett resultat.

Vilken är den maffigaste tävlingen du varit med i?
Jag satt själv inte i båten, men jag var lagkapten och organiserade allt kring Head of the River Race (som går av stapeln i London varje år) med mitt lag från Paris. Det var en häftig upplevelse att vara med i det sammanhanget då det är en folkfest utöver det vanliga. Det är en salig blandning av internationella båtar och brittiska båtar samt utövare på alla nivåer. Det är även väldigt häftigt att se vilken framstående plats sporten har i det brittiska samhället.

Vad är ditt nästa mesta största mål framåt? OS?
Oj, mitt mål framåt är nog mer försynt än så – att bli bättre helt enkelt. Jag hoppas på att kunna komma ut på internationella regattor i år och så får vi se därefter. Jag är med och tränar med SRT24*, så vi får se helt enkelt.

Vad är din favoritsyssla när du inte tränar/tävlar/jobbar/pluggar?
Äta! Inte ett skämt, men jag gillar att baka och äta (fika)bröd! Jag försöker kombinera detta med att umgås med vänner och familj - en mycket bra kombination som jag rekommenderar. Om man dessutom kan göra dessa två ute i naturen eller i fjällen är det desto bättre.

Vad vill du bli när du blir stor?
En mycket bra fråga som jag ställer till mig själv med jämna mellanrum – jag vet helt enkelt inte. När jag var liten ville jag bli en julgran, den drömmen har jag dock släppt vid det här laget.

Vilket är ditt häftigaste partytrick?
Jag har inget häftigt partytrick tyvärr, jag har dock ett väldigt o-coolt partytrick! Jag tenderar att ofrivilligt härma folks olika dialekter, en kameleont helt enkelt. Så jag kan prata östgötska, göteborgska, värmländska om vartannat eller allt samtidigt om man har riktig otur.

Vilket är ditt bästa tips till de som kanske är lite nyfikna på roddmaskinen eller vill bege sig ut på vattnet?
Hugg tag i någon roddare/roddförening och fråga! Vi är ett rätt öppet community som mer än gärna pratar rodd och delar med oss av teknik och tips. De flesta i vår närhet har tröttnat på vårt roddsnack så vi blir bara glada om det finns någon ny som intresserar sig för sporten.

*SRT24 Swedish Rowing Team 2024 Öppnas i nytt fönster.